sprawl

det enda minus 2012 tog med sig var en redig förkylning. den här envisa hostan som jag febrilt försöker få bort har tillochmed honung i tet fast det är bland det värsta jag vet. det är inte jobbigt i sig att gå runt med slemhosta dagarna i ända utan det är att träningspeppen jag känner får ungefär noll utlopp jag vill och bara står och stampar tänker på alla roliga pass jag ska köra osv.
vet inte riktigt vad jag ska fylla min tid med. kanske låter ensamt nä jag träffar människor minst varannan dag. annars promenerar jag, fotograferar mig själv i spegel, lagar mat, diskar, värmer upp kroppen med ett bad, funderar på om jag ska unna mig ett par nya riktigt bra med kanske dyr prislapp gympaskor eller ha mina slitna vanliga ochspara pengarna, slipar framtidsplaner som innehåller en bortasommar och en höst i en annan stad och skriver mitt cv i olika utkast.
vet ej vad den här bloggen ska vara bra för svårt att skriva alls känner mig som en uppblåst egoist som virrar å ba hamnar i onödiga jargonger när jag skriver här.
haha får alltid den här bloggångesten ingen bryr sig ingen vill läsa allt det här onödiga osv å ba slutar blogga tillslut. sjukt egentligen. kanske borde ba fuck it. läs eller ejj spelar ingen roll förhoppningsvis eller drömmen är väl att man ska försöka åtminstone lite - vara inspirerande. känns som anledningen till en öppen blogg eller vara genialisk på att skriva som många jag känner.
gud bara massa babbel härifrån va.